Svenska Dagbladet.

Publicerad 2007-08-19


Trendigt miljöhot.

Den lätt skitiga tankbilen ger ett märkligt intryck mitt i skogen i idylliska Bergslagen. Jag kan inte låta bli att tänka på villaolja snarare än källvatten när jag betraktar de två tankcisternerna, trots att det just är det senare det handlar om.

Det är här, vid väg 205, några mil nordväst om Grängesberg Spendrup hämtar allt sitt Lokavatten. Tankbilarna kommer flera gånger per dag. Rör under det röda lilla pumphuset vid vägrenen slingrar sig ner till den ursprungliga källan 20 meter under jord.

Det friska, porlande källvattnet, det där det talas om i all reklam, känns avlägset bredvid tankbilens tjocka gummislangar och munstycken. Jag sneglar in i skogen, mellan granarna, i ett fåfängt försök att få syn på någon vackert snidad 1800-tals brunn utan resultat.

Uno Wetterskog har kört vatten i snart tio år. Nu står han vid sin tankbil och beklagar med ett vänligt leende att den är så smutsig.

- Egentligen är det konstigt att man dricker massa kolsyrat vatten med tanke på att vi har så fint kranvatten här uppe. Men det är väl roligare och fräschare med bubblor, säger han och monterar vant fast vattenslangen på pumphusets ventil.
- Miljöaspekten av att köra tankbil har jag inte tänkt mycket på. Men vi har miljöklassade bilar, det känns bra.

Vi svenskar dricker vatten på flaska som aldrig förr. Samtidigt håller svenskt kranratten världsklass, enligt Livsmedelsverket. Drickandet har mer än fördubblats på tio år och förra året klunkade svenskarna i sig nästan 250 miljoner liter buteljerat vatten Cirka 80 miljoner liter var importerat. Smaksatt kolsyrat vatten, med allt från citron, fläder till granatäpple, är den stora succén just nu.

Branschen räknar med fortsatt snabb tillväxt så länge den globala hälsotrenden håller i sig. Buteljerat vatten omsätter över miljard kronor i Sverige och börjar nu långsamt närma sig läskförsäljningen.

I en livsmedelsbutik blir man snabbt varse den rådande vattentrenden. Mängder av vattenfinskor överallt. Kylda 50 centilitersflaskor i närheten av kassan och större 1,5-liters på parad längre in i butiken. På Pressbyrån och Seven Eleven ser det likadant ut.

Kolsyrat vatten kan vara gott. Men det finns samtidigt skäl att känna oro. Till skillnad från kranvattnet måste allt buteljerat vatten transporteras med last bil eller tåg innan det når konsumenterna.

Från butiken till hemmet blir det dessutom ofta ytterligare en biltransport. Det är dåliga nyheter för miljön.

Över 15000 svenska lastbilstrasporter krävs årligen för att få fram vattenflaskorna vi handlar i butikerna, drygt en fjärdedel kommer från utlandet. De tusentals långtradarna och produktionen av själva vattenflaskorna genererar mängder av koldioxidutsläpp i Sverige. Totalt 34 000 ton.

- Det är enorma tal, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, som har tagit fram de nya uppgifterna, som kommer att presenteras i veckan.

Siffrorna är uppskattningar och framräknade utifrån transportvolym och mängden liter vatten som konsumeras i Sverige.

- Vi aktar oss för att komma med pekpinnar till konsumenterna. Men det är klart att man kan fundera på om vatten på flaska är en onödig lyx. Och då menar jag inte i första hand att vi betalar 1000 gånger mer för flaskvattnet än för kranvattnet. Utan just att det tär på miljön, säger Louise Ungerth.

Loka och Ramlösa är jättarna på marknaden. De två utkämpar just nu ett tufft krig om kunderna. Ramlösa, som sedan något år ägs av Carlsberg, är giganten som har tappat mark och som nu satsar på massiv marknadsföring för att komma tillbaka. Loka däremot har medvind och spottar ut nya smaker i hög takt.

Kunderna är med på noterna. Lokas marknadsandel har ökat rejält och ligger idag på nästan 30 procent. I pengar innebär det att Spendrup säljer vatten för cirka en kvarts miljard kronor per år. Det finns en lång historik kring källvatten och naturligt mineralvatten. som vårdas ömt både av Loka och Ramlösa.

Brunnsdrickandet i Sverige blomstrade under hela 1800-talet och överlevde på sina håll en bra bit in på 1900-talet, berättar folklivsforskaren Bengt af Klintberg. Han värjer sig mot att vattentrenden skulle vara något nytt femomen

- Vi fortsätter egentligen en trend som varat i flera hundra år. Då som nu finns det nästan en religiös underton i vattendrickandet. Vatten som symbol för renhet och friskhet.

- Det nya idag är att förpackningen, själva vattenflaskan har blivit en sådan modeaccessoar. 

Trendiga tjejer och killar har en vattenflaska med sig när de går på stan, säger Bengt af Klintberg.

På Livsmedelsverket i Uppsala, drygt 20 mil öster om Loka Brunn jobbar Åke Bruce, läkare och professor. Han lägger ena benet över det andra och konstaterar inledningsvis att han gillar kolsyrat vatten. Det släcker ofta törsten bättre än kranvatten, tycker han.

Men Åke Bruce är samtidigt sörd över den utbredda föreställningen om att vuxna människor dagligen behöver "pimpla vatten", som han uttrycker det, för att må bra.

- Det är nonsens att det finns några specifika rekommendationer när det gäller hur mycket vi ska dricka. En frisk person klarar sig ofta helt utan vattentillskott. Man får i sig tillräckligt med vätska via kaffe, te, mjölk, måltidsdryck och även fast föda. Kött består till exempel av 60 procent vatten.

- Lita på törstsignalen, säger Åke Bruce. Drick när du är törstig.
Åke Bruce är också bekymrad över de koldioxidutsläpp som vattentransporterna leder till.

Livsmedelsverket undersöker just nu om myndigheten ska ta ett större ansvar på området miljö och utsläpp, berättar Åke Bruce. Hittills har man inte haft mandat att agera. Det kan snart bli ändring på det.

- Vi reagerar på den enorma mängd vatten som transporteras på vägarna och de miljökonsekvenser det för med sig. Det svenska kranvattnet håller världsklass och att då exempelvis importera vatten nere från Centraleuropa är märkligt, säger Åke Bruce.

På Spendrups huvudkontor i Vårby i södra Stockholm sitter Helena Augustson tyst och funderar. Hon kastar en kort blickat genom fönstret och säger efter viss betänketid:

- Tycker nog ändå att det känns lite orättvist. Vattentrenden har också en positiv folkhälsoaspekt. Människor dricker kolsyrat vatten istället för söt läsk, läskförsäljningen minskar ju. Det är goda nyheter för hälsan.

Helena Augustson är marknadschef för läsk och vatten på företaget och är noga med att påpeka att hon förstår att det kan finnas en oro för koldioxidutsläppen.

- Men vi ser inte kranvatten och kolsyrat smaksatt vatten som likvärdiga produkter. Jag dricker gärna kranvatten ibland. Men vid många andra tillfallen dricker jag helst kolsyrat vatten. Det är något annat.

- Att just vattentransporterna ska få bära hundhuvudet i debatten och klassas som en stor miljöbov känns fel helt enkelt.

Helena Augustson är övertygad om att vatten på flaska är en större produkt än läsk om sex-sju år. Hur mycket pengar Spendrups tjänar på Loka vill hon inte berätta.

Men det faktum att Loka numera tillhör företagets prioriterade varumärken visar att vattnet drar in mycket pengar.

- Samtidigt ska man ha klut för sig att marginalerna har sjunkit. Det är stenhård konkurrens där ute. För tio år sedan kunde vi ta 24 kronor för 1,5 liter kolsyrat källvatten. Idag säljer man vid kampanjtillfällen tre sådana flaskor för 20-25 kronor. Det är klart att de slår mot lönsamheten, säger Helena Augustson.

Utanför pumphuset vid väg 205 i Bergslagen tickar en gul äggklocka, tick, tack, tick tack. Uno Wetterskog har satt den på drygt en timme. Det är den tid det tar att tanka de två cisternerna med vatten.

- Man blir bra på att lösa korsord, säger han med ännu ett leende samtidigt som en lastbil sveper förbi och hälsar med en tutsignal.

Uno Wetterskog höjer armen i en hälsning tillbaka innan tystnaden åter tar kommandot. Det är blött under tankbilen.
Granarna reser sig mäktiga bakom det röda pumphuset och solen pressar på. Det blir varmt och jag blir törstig. På vatten. Kallt kranvatten.

Jan Almgren
VATTENTORNET FRISKT VATTEN AB, BOX 42095, 126 14 STOCKHOLM, TEL 08-744 15 45, FAX 08-744 44 97, Sitemap